Både i våra nyhetssändningar i tv under dagen och kvällen samt på webben visar vi i dag (torsdag 21/10) ytterst brutala och omskakande bilder från gripandet av Khadaffi i Sirte vid halv ett-tiden i går.
Exakt hur det gick till när den störtade diktatorn dog framgår, i skrivande stund, ännu inte. Men bilderna ger ändå en närgången bild av Khadaffis sista minuter i livet.
Bl a därför vi väljer att publicera den här typen av dokumentation.

Det framgår nu, tydligt, att Khadaffi var vid liv när han greps, skadad, blodig av skadorna, men vid liv. Så långt visar dessa nu tillgängliga bilder, tagna med mobilkamera, vad som hände. Därefter finns en lucka fram till bilder på en död Khadaffi som offentlggjordes redan i går.
Vad som försegick däremellan är forfarande inte klarlagt.
Enligt icke bekräftade uppgifter version ett mer eller mindre avrättades han på plats; enligt version två dog han i ambulansen. Vad som förefaller klart är att Khadaffi inte dödades på fläcken i en eldstrid som ytterligare andra uppgifter gett vid handen.
Dokumentationen av gripandet ger oss alltså tills vidare inte hela sanningen om Khadaffis öde, men den ger oss bilden av ett land i ett rättsligt vakuum (för att citera en rubrik i dagens SvD) efter 42 års diktatur förkroppsligat av samme man vars blodiga kropp i dessa sekvenser släpas fram på gatorna i hemstaden Sirte. Det blev kort sagt aldrig någon rättegång mot överste Khadaffi.
Just dessa bilder ger oss alltså en fingervisning av vilka problem som ett eventuellt demokratiskt Libyen står inför. Bilderna av Khadaffi är också bilden av dagens Libyen.
Villket då är ytterligare ett skäl att publicera detta och liknande bildmaterial.

Kommer Håkan Juholt att behandlas med silkesvantar i media jämfört med hur det en gång gick för Mona Sahlin?
Alltså för att han är man och hon kvinna – ja, säger tex statsvetaren Ulf Bjereld och talar om en ”könsfaktor” (AB 9/10).
Jag är inte så säker på det…
Och ser man till utgången ska man inte glömma att det finns en avgörande skillnad mellan nu/Juholt och då/Sahlin.

Man-kvinna-frågan först: svaret beror på vem man frågar och det är väl i grunden – trots allt – svårt att påstå att det finns vetenskaplig grund för vare sig det ena eller det andra.
Lena Mellin (AB 8/10) menar att Håkan Juholt har tur pga att ”han är inte kvinna”. Antar då att detta enligt LM betyder att han skulle komma lindrigare undan än vad Mona Sahlin en gång gjorde.
KG Bergström skriver tvärtom så här i Expressen (8/10):
”Av och till hävdas det att vi politiska journalister är mer skoningslösa mot kvinnliga politiker än mot manliga. Jag anser att det i huvudsak är trams”.
Och så tar han ett gäng exempel på det som brukar kallas ”drev” genom åren – Schyman, Schenström etc – men som inte alltid är det.
Själv finns jag t ex på en bild på sid 283 i Mona Sahlins bok Med mina ord, i ett avsnitt som beskriver den så kallade ”galna söndagen”, dvs den händelse under Sahlin-affären 1995 när den tilltänkta partiledaren jagades från hemmet i Nacka in mot Rosenbad.
Av ett gäng blodtörstande mediebestar så som det skildrats.
Min beskrivning är nog snarare att jag inte hade minsta lust att befinna mig utanför familjen Sahlins radhus, ledig söndag var det tänkt. Till att börja med. Jag ringde också, vet jag, Sahlins pressekreterare och bad honom att ge oss bara tid och plats i stan så slipper vi jakten.
Men så blev det alltså inte. Och då fanns det alltså inget annat val än att vänta utanför nämnda radhus.
Nå, en parentes.
Skillanden då?
Jo, den är enkel.
Mona Sahlin bröt på sin tid mot partiets heliga regel att man skall icke visa intresse för ledig post utan tiga, i förekommande fall förneka (minns Perssons klassiska nej x ca 10) och snällt invänta valberedningens fråga. Det gjorde inte Mona Sahlin och på det sättet var hon ju en föregångare. Nu går ju parti efter parti över till öppna processer där kandidaterna träder fram utan att valberedningen sagt sitt. Nu senast Mats Odell i öppen revolt mot sin partiledare.
På Mona Sahlins tid var detta att svära i kyrkan. När affären Sahlin sedan small i luften var hon inte partiledare, inte ens tillfrågad, och det fanns ingen som helst täckning bakåt: ingen valberedning, ingenting; bara en alltför tidigt deklarerad kandidatur.
I fallet Håkan Juholt är det precis tvärtom: han fick sin fråga av valberedningen och är till skillnad mot Sahlin (den gången) vald till partiledare.
Allt har hanterats enligt hittills gällande regelverk (s), dvs sluten process, och partiledare Juholt har öppet backats upp av tunga företrädare i firma Carlsson & Persson. Båda naturligtvis smärtsamt medvetna om att det helst inte ska bli fler floppar att pryda partiskölden med.
Så skillnaden är följaktligen mer att Mona Sahlin var lovligt byte medan Håkan Juholt inte är det på samma självklara sätt. Mer så än att det finns en ”könsfaktor”. Detta alltså med ett partiperspektiv (s).
TV4Nyheternas granskning av Julholt/lägenhetsaffären kommer inte att påverkas av vare sig det ena eller andra.
Varför skulle den göra det?

Flera nya partiledare (Romson, Fridolin, Juholt), två avgående (Ohly, Maud) och en eller annan som hänger löst (läs: Hägglund).
Riksdagen öppnande i går och cermonin beskrevs i sedan decennier i väl inövade termer: ”sedvanlig pompa och ståt”.
Denna gång också inramat av ett löfte från talmannen avseende TV4!

Per Westerberg (M) gör sin andra period som talman. Han upprätthåller rikets näst högsta ämbete. Och redan innan kung och drottning och prinsar och prinsessor anlände i sina vagnar och övriga till fots från gudstjänsten i Storkyrkan höll talmannen sitt sedvanliga upprop med ledamöterna.
Westerberg betonade, som sig bör, att riksdagen är ”landets centrala politiska forum” och utlovade sedan att TV4 – liksom för all del SVT – ”kommer att sända mer från riksdagen” och att det ”kommer att bli högst påtagligt för er alla”.
Hur det är med SVT vet inte jag, men beträffande TV4 handlar talmannens utsaga om det faktum att vi kommer att starta en nyhetskanal i tv efter årsskiftet. Kanalen är igång dygnet runt och kommer, naturligtvis, att ha ständigt fokus på vad som händer här hemma och ute i världen. En komponent i detta är då riksdagen.
Nyheterna/nyhetskanalen kommer att ha en studio igång i riksdagshuset så snart som möjligt och när kanalen är i luften i januari räknar vi med att sända live i avsevärt högre utsträckning och från fler platser i huset än vi i dag gör på webben
Det blir debatter, kommentarer, intervjuer och ständig närvaro i heta nyhetslägen och det är detta som enligt talmannen kommer att bli ”högst påtagligt” för ledamöterna. Vilket det även så klart blir för nyhetskanalens tittare.
Väl mött när det väl blir dags!

Vid åttatiden i går kväll gick BBC ut med uppgifter om att en 28-årig kvinna gripits i Luton och tagits in till förhör, misstänkt för förberedelse för terrordåd.

Inför TV4Nyheternas 22-sändning var uppgifterna bekräftade, men likväl knapphändiga. Samtidigt framgick det att kvinnan redan redan försatts på fri fot mot borgen och att ett nytt förhör väntar först i november.
Vad det i sak handlar om och vilken grund den till synes dramatiska brottsrubriceringen vilar mot gick inte att bedöma.
Av dessa skäl avstod vi från att berätta att den det rör sig om är självmordsbombaren Taimour Abdulwahabs änka Mona Thwany.
I nyhetssändningarna nu på morgonen gör vi det.
Varför har vi då ändrat oss?
Ett skäl är att det finns mer detaljerade uppgifter, mer att ta på. Händelsen och förloppet är bekräftat av både brittisk polis och svenska säpo etc.
En annan, och avgörande, omständighet är att vår medarbetare i London Per Nyberg varit i kontakt med Mona Thwanys advokat.
Advokaten har i sin tur varit i kontakt med sin klient. Advokaten bekräftar i sin helhet det inträffade.
Om vi i det här läget hade valt att inte berätta vem det handlar om, så hade vi heller inte framöver – och då talar vi om ett tidsspann fram till november – kunnat redogöra för Mona Thwanys inställning. Nämligen den som hon tidigare redogjort för i en intervju med Per Nyberg och som sändes i TV4Nyheterna efter attentatet: att hon inte hade en aning om vad hennes man höll på med.
När vi nu publicerar namnet på den utpekade slipper vi en situation där nya påståenden om allvarliga brott blir hängande i luften utan att mötas av hennes egen version.
Vad detta i sak handlar och grunden för polisens agerande är en helt annan fråga som i skrivande stund fortfarande inte går att bedöma. Däremot står det fritt för Mona Thwany och hennes advokat att uttala sig även om detta.

Kalla Fakta gick på knock och tog hem tungviktsklassen Årets granskning vid Kristallen-galan i går kväll.
Stort och välförtjänt grattis!

Kalla Faktas redaktion vann priset för den idoga kartläggningen av vad drottning Silvias far Walther Sommerlath sysslade med i sin affärsverksamhet i Tyskland och Brasilien under de mörka naziåren på 30- och 40-talen.
”Sanningen om Sommerlath” vann i tuffast möjliga konkurrens med bl a TV4Nyhternas Per Hermanrud och granskningen av pedofilen som drev friskolor.

Genom åren har jag själv fuskat en del i denna bransch som ibland – lite pretentiöst kanske – kallas undersökande journalistik; stundom mer modest grävande eller granskande. Egentligen handlar det mer om vad all journalistik i grunden alltid bör gå ut på: ett tålmodigt och engagerat arbete för att nå den punkt när en story kan publiceras – eller placeras i papperskorgen långt från galor och kristaller.
Medaljens baksida, allt håller inte, oavsett arbetsinsats!

I vissa fall krävs månader eller åratal av arbete för att nå fram till ett sådant beslut. Många långa timmar i arkiv eller möten med någon som eventuellt vet och som eventuellt till slut kommer att berätta detta.
I andra fall är jobbet mer en quick fix: ställ hypotesen, pröva den. Är frågeställningen inte lika komplex som i fallet med familjen Sommerlaths historia kan ett sådant arbete inledas och avslutas på en och samma dag. Men när det handlar om att se runt hörnet och få reda på mer än vad som rör sig i det rena nyhetsflödet är metodiken alltid densamma.
Man kan också påstå att det rör sig om nyfikenhet och stark vilja att få fram något i ljuset som ingen annan lyckats med och som andra eventuellt vill dölja!”

Den här gången höll det från start till mål för Kalla fakta. Och det är, som sagt, bara att lyfta på hatten!

Flera stora tidningsredaktioner har beslutat att skärpa reglerna för kommentatorsfälten på webben.
TV4Nyheterna väljer tills vidare att behålla nuvarande regler.

Vad detta i grunden handlar om är naturligtvis det sorgerliga faktum att interaktiviteten på nätet ständigt riskerar att bli ett forum för rasistiska och kränkande inlägg etc.
Och frågan är då vad man kan göra åt detta. Ja, när situationen uppfattas som ohanterlig – t ex om antalet anonyma inlägg bara ökar och tonen blir allt råare – är det enda sättet att inskränka den “debatt” som fram tills nu initialt fått härja i full frihet, ibland till ett högt och obehagligt pris.
Tidningsutgivare över hela landet har på senare tid valt att göra inskränkningar kring kommentatorsfälten. 40 procen kräver någon typ av registrering/inloggning, enligt en undersökning i Medievärlden.
Aftonbladet inleder inom några veckor ett samarbeta med Facebook; den som skriver gör det under Facebook-identitet eller fortfarande anonymt men då i efter kontakt med redaktionen.
Expressen väljer att fr o m nu att förhandsmoderera alla inlägg, dvs allt som skrivs ska bedömas och godkännas före publicering. Vilket innebär att den som publiceras anonymt inte längre gör det under eget juridiskt ansvar utan att det ansvaret faller på Expressens utgivare. Givetvis innebär detta en inskränkning och det går att hävda censur. Min personliga uppfattning är det enbart handlar om ett försök att hyfsa debatten och rensa ut avarterna. Expressen tar på sig ett utökat ansvar och varför skulle det vara fel.
Hur gör vi då på Nyheterna.se?
Vi använder sedan tidigare systemet med efterhandsmoderering: alla inlägg publiceras och rensas först därefter; utgivarens ansvar blir då att se till att inlägg som inehåller t ex förtal av en enskild person eller hets mot folkgrupp omedelbart försvinner från sajten. Detta gäller artikellkommentarer och våra bloggar, t ex den här samt olika medarbetares, dessutom Politikerbloggen.
Under TV4Nyheternas 19- och 22-sändningar använder vi ofta det vi kallar Öppen sändning (“superlive”), dvs möjligheten att kommentera våra just sända inslag direkt på sajten. Alltså publicering direkt kopplad till pågående sändning. Här, och i samband med chattar, använder även vi förhansmoderering: redaktionen går igenom allt material innan det läggs ut. Här tycker vi den modellen fungerar bättre eftersom inläggen skrivs i realtid som en direkt reaktion, men i ett så pass begränsat antal att det går att hantera före publicering.
Dessutom är det så, generellt, att alla som skriver på Nyheterna.se måste logga in och ange en mailadress för att kunna skriva och delta i meningsutbytet.
Sammantaget är detta ett system som fungerar bra för vår del och därför ser vi heller ingen anledning att för närvarande ändra nuvarande regler.

TV4Nyheterna i radio går från klarhet till klarhet och skaffar sig en allt stakare ställning på marknaden!
Tack för att ni lyssnar!

Tidigare har TV4Nyheterna kunnat redovisa väldigt fina tittarsiffror för 19- och 22-sändningarna under sommaren.
Nu handlar det om radio – även det numera en stark plattform i vår samlade nyhetsförmedling. Enligt den senaste lyssnarundersökningen från Sifo i augusti har våra nyhetssändningar i radio 1,2 miljoner lyssnare varje dag och 3,4 miljoner lyssnare varje vecka!
Över dygnet har lyssnandet ökat med 100 000; redovisat per vecka är uppgången 200 000 personer.
TV4Nyheterna i radio produceras sedan fyra år tillbaka av företaget SBS Radio Sverige och sänds numera i sammanlagt 60 stationer över hela landet. För ett år sen var motsvarande siffra 36 stationer. Snacka om expansion!
Våra sändninar kan höras i Mix Megapol, Rockklassiker, Vinyl 107, The Voice och radio 107,5. Precis som i tv finns Nyheternas profilreportrar, kommentatorer och nyhetsjägare med i sändningarna. Samt naturligtvis våra erfarna utrikeskorrespondenter, senast har vårt team i Libyen, Stefan Borg och fotografen Markus Junghard, rapporterat från rebellernas intåg i Tripoli.
Varför går det då så bra för våra radionyheter? Radions chef Henrik Funke svarar så här:
- Det främsta skälet är att vi numera hörs på betydligt fler frekvenser än tidigare. Lyssnarna uppskattar också våra korta nyhetssammanfattningar som är ett bra komplement till alla underhållningsprogram som sänds i stationerna.
Det är bara att instämma.
Och göra som alla som redan lyssnar på oss – ratta in rätt kanal!

TV4Nyheterna har haft fantastiskt fina tittarsiffror under sommarveckorna, från midsommar och framåt. 436 000 tittare i genomsnitt på 19-sändningen. 571 000 på 22-sändningen.
Tack för att ni tittar!

I båda fallen handlar det om rejäla lyft jämfört med sommaren 2010 (mätperioden är från 27 juni  t o m 14 augusti).

19-sändningen ökade med 36 000 tittare i genomsnitt och 22-sändningen med 141 000 tittare. Översatt till andelssiffror så ökade 19Nyheterna från en tittarandel på 24,6 % till 26,6 %.

Motsvarande siffror för 22Nyheterna var en ökning från 17,9 % till 23.1%. Och får man skryta lite är det klart att det är riktigt bra.

På nyhetsredaktionen är vi naturligtvis glada och stolta över att vi under den här perioden i allt högre utsträckning fått tittarnas förtroende.

Själva tror vi att det beror på att vi varje dag och i varje enskildhet strävar efter att leverera en så bra och intresseväckande produkt som det bara är möjligt: vi försöker vara vassa och framsynta i nyhetsflödet, genomtänkta och insiktsfulla i våra kommentarer; att ta upp ämnen som är angelägna för alla och envar.

Vi ska vara bra på nyheter är hemma och i världen. Vi har satsat stora resurser i samband med sommarens breaking news, bevakningen av terrordådet i Norge, den eskalerande finanskrisen, upploppen i London osv.

Vi ska självklart också göra bra reportage som speglar människors vardag och problem. Vi ska underhålla och förnöja när tillfälle bjuds, gärna med glimten i ögat. Och vi ska – naturligtvis – avslöja och granska.

På den punkten tycker jag att vi har varit framgångsrika, inte bara på sistone utan över tid.

Här ett axplock på egna nyheter under 2011:

-          JAS-försäljningen till Sydafrika med stora utbetalningar till mellanhänder.

-          Pedofilen som drev skola (nominerat till TV-branschens eget pris Kristallen som årets granskning).

-          Skotten som dödade svenska officerare i Afghanistan kom från den egna sidan.

-          FAS-3, politiskt flopprojekt.

-          Tullens utnyttjande av infiltratörer.

Till det kan läggas vår nyhet från 19-sändningen i går kväll och som citeras i alla stora medier i dag: att ledamöterna i Saabs ägarbolag Swedish Automobile höjde sina egna arvorden vid en extra stämma i maj – samtidigt som fabriken i Trollhättan stod still. Ett avslöjande som omedelbart väckte starka reaktioner.

Att vi under samma kväll, i Nyheternas 22-sändning, kunde publicera den första tv-intervjun med prins Daniel om den väntande tillökningen på Haga får ses som ett utslag av vårt aldrig trytande engagemang för händelser av vitt skilda slag och den ständiga ambitionen att alltid vara med där det händer!

Under hösten kommer vi att göra allt vi kan för att även i fortsättningen möta förväntningarna från alla som väljer att titta på oss!

/Jonas Gummesson
Tf chef TV4Nyheterna

Jag är oerhört stolt över den mätning Svenskt Kvalitetsindex, SKI, gjort i maj och som visar hur svenskarna upplever olika tv-kanaler. Jag citerar direkt från SvD Näringsliv http://bit.ly/jGuY89:

“På frågan om vilka nyheter man är mest nöjda med är TV4:s tittare mer nöjda än SVT:s.

- Man upplever att TV4:s nyheter är aktuella och har en bra sammansättning, vilket har gett TV4:s nyheter bättre betyg generellt säger Jonas Larsson, analytiker på SKI”

Det är en härlig återkoppling av redaktionens dagliga slit, och ger oss åter tillfälle att fundera på vad kvalité är när det gäller nyheter. Är det förmågan att objektivt och klokt  rapportera om omvärlden? Är det förmågan att ge kvalificerade analyser? Är det redaktionens förmåga att granska makten? Att ta fram egna nyheter och sätta agendan? Är det sättet vi lyckas presentera och pedagogiskt förmedla innehållet? Att lyckas lyfta fram företeelser och processer som tittaren tidigare inte hade en aning om att han eller hon var intresserad av? Är det förmågan att ställa motfrågan när drevet går? Har det samband med redaktionens förmåga att föra en dialog med tittaren?

Förmodligen är det en kombination av allt ovan, liksom den helt individuella upplevelsen hos mottagaren. Hur vi lyckas är varje dag en kamp, och vi måste varje dag bevisa att vi förtjänar tittarnas förtroende.

Själv kommer jag sannolikt lämna över stafettpinnen för TV4Nyheterna inom kort. Jag är föreslagen att bli ny chef för Ekot, och vill från hjärtat tacka för de här åren. Tack för ibland ilsk, men nära alltid klok, feedback, tack för tips och engagemang. Och tack för att ni tittar!

/Anne Lagercrantz

I ett pressmeddelande nu på eftermiddagen erkänner Saab att man via det helägda dotterbolaget Sanip betalat ut 24 miljoner rand till den dåvarande sydafrikanske försvarsministerns närmaste man. Utbetalningarna har inte redovisats i bokföringen.

Saabs internutredning har gjorts efter en omfattande granskning av Nyheterna och Kalla fakta. För ett par veckor sedan publicerade vi ett hemligt avtal mellan “konsulten” och Sanip, och dokument där utbetalningarna från Sanip redovisades.

Granskningen har varit ett slitjobb där vår reporter Per Hermanrud under månader begravt sig i avtal, dokument och brottsutredningar från tre olika länder. Vi har i nära samarbete med Kalla Fakta besökt Sydafrika, England och Brasilien (Anders Pihlblad och Petter Åkerman följde Fredrik Reinfeldt och Håkan Buskhes ansträngningar att sälja JAS-plan) under processen, och stött på mängder av utmaningar.

Framtiden får utvisa om överåklagare Stetler inleder en brottutredning, och om mutbrott  kan bevisas, men Saabs erkännande är ett kvitto på framgångsrik journalistik och hur viktig vår granskande roll är.

När vi nu inför sommaren summerar vår satsning på egna nyheter konstaterar vi också stolt vilket genomslag vi fått. Utöver JAS-reportagen har vi gjort en mängd egna, uppmärksammade satsningar. Bland många exempel finns: granskningar av Fas 3-jobben och jobbcoacherna, avslöjandet att en dömd pedofil driver friskolor,  Tullens manipulation av brottsutredningar, granskningen av skotten som dödade svenska soldater  i Afghanistan och “Anna” som anmälde en våldtäkt i Grekland men själv blev anmäld för förtal (här hör nog den grekiske handelsattachens häpnadsväckande uttalanden om svenskor till vårens mest fördömda).

Vår egen, interna statistisk visar att andelen egna nyheter i våra sändningar ökat ytterligare under maj och juni i år.

Och självklart, med all den medvind detta ger, kämpar vi varje dag för att bli ännu bättre, ännu angelägnare och för att ännu oftare sätta nyhetsagendan.

/Anne Lagercrantz